söndag 29 maj 2016

Blä blä blod

Halv 3 och jag är inte ett dugg trött. Känner inte alls för att gå och lägga mig, men inte heller för att göra nåt alls. 
16 juni ska jag ev operera mig. 
Har varit på flera vändor till läkare och fått två medicinska behandlingar för att "tömma" livmodern. Men något sitter kvar. Sörjer mer och mer att jag inte är gravid och tankar om att jag kanske inte kan få barn cirkulerar mer i huvudet.
Har blödigt i stort sett dagligen sen 21 april. Nu tror jag att det är mens, men vet inte säkert. Kanske kan jag även blöda för att del av graviditeten fortfarande sitter kvar. Min förhoppning är ju att nåt av det fått med sig delen som satt kvar, på så vis slipper jag operation.
Operation är ett sånt läskigt ord. Sen att eventuellt bli sövd känns obehagligt.

Har gråtit lite mer på senaste. Men det är nog en kombination av allt som händer. Det är rätt knäckande att blöda i 5 veckor. Konstant känna sig lite ofräsch och obekväm.

På senare läkarbesöket fick jag även veta att jag har en 6 cm stor gullkroppscystsa. Rädslan för att den ska brista har hela tiden funnits med oxå. Det är tydligen en fruktansvärd smärta..
Tycker inte att det är så jättekul att vara mig just nu..

Ska gå ner och lägga mig i sängen och försök somna, det brukar ju gå vägen nara man lägger sig till rätta under täcket.


söndag 15 maj 2016

Maj Maj

Tiden går så snabbt just nu, kanske för att det varit så mycket runt om.
Var tillbaka på Danderyd för efterkoll och läkaren tyckte att det var för mycket av grav kvar för att låta det vara. Så jag fick köra en omgång tabletter till, denna gång hemma och med färre tabletter.
Kändes bittert och orättvist.
Ville ju aldrig mer uppleva det där. Hoppas verkligen att det var för sista gången.
Så nu har jag mer eller mindre blödit i 4 veckor. Är så trött på det! På måndag är det återigen efterkoll på Danderyds. Hoppas innerligt att allt är klart nu!

Min och A's relation kändes stabil runt det här och vi klarade det bra tillsammans men just nu känner jag att han i mellanåt på nåt vis tar avstånd från mig. Svarar mig knappt och när han väl gör så är han kort i tonen. Dom dagarna känner jag mig så oälskad. Är nog lite i det känsligaste laget men känslorna sitter kvar så länge i mig, och då ser jag tecken överallt på att han tar avstånd från mig.
Känner att det blev lite rabblande där, ofta blir det så när huvudet snurrar fortare än handen kan skriva..  

Men nu är det dax för att slå in paket och sen duscha för idag blir det 5 års kalas.