Läget..

I måndags kände jag mig bara blä, ramlade med motorcykeln, eller rättare sagt jag tappade den. Kände mig olustig och efter tappandet lite mer blä! I tisdags så kände jag mig värre. Gick till jobbet och fick ett tryck över bröstet. Åkte hem, hemsk ångest kom och dröjde sig kvar allt för länge. Kunde knappt sova sen. Tog lugnande och det hjälpte efter ett tag. Trodde ja skulle orka onsdagen men icke. Ville inte träffa nån, prata med nån. Gömde mig hemma. Skönt att kunna göra det. Men inte för länge, då blir det bara värre. Är nästan farligt att gömma sig för länge.
Känns fortfarande jobbigt, men jag håller ut för det är det jag kan göra.
Är alldeles för lät att måla upp värsta katastrofen. På fredag ska Wille sova över, gör mig stressad. Och stressen gör mig ledsen. William, min underbara systerson!
Nu sitter ja på jobbet, i soffan. Är inte en kotte här! Imorgon ska ja ta mig till Itrim, sen blir det nog bara chill och jobb såklart. Förmodligen blir det något avsnitt Gilmore girls oxå.
Måste sakta ner mina tankar och min önskan att kunna göra allt, på en gång helst.
Varför kan jag inte bara låta mig vara på ett bra ställe utan att rusa vidare så snabbt!!?