Om svackor

Svackan varade i några dagar. De dagar försökte jag hålla mig själv under kontroll och kämpa med att undvika att tänka på framtida saker som jag i många stunder tvivlar på om jag klarar. Tänk att några få dagar med ångest kan ställa till det så mycket med min självkänsla och självförtroende. Jag förlorar all förmåga att tänka positivt. 

Jag som i så många längen är en stark person. Jag tappar allt på några sekunder.

Efter en svacka, hur kort den än må vara så tar det tid att lita på min kropp igen. Illamående kan jag läsa in så mycket i och ångest är ett faktum.

Jag litar inte på min kropp. Jag litar inte på mig själv, eller min förmåga att klara av de, för andra simpla vardagliga saker.

Rädslan av att förlora kontrollen är stark och mäktig.

 Rädslan för att igen inte vilja leva gör sig påmind vid minsta svacka.

Men nu är jag på andra sidan svackan med en vecka kvar till semester. Och jag ska försöka ta en dag i taget.

Semester är faktiskt inte så enkelt som man tror.

Bild från gårdagens midsommarafton.

/ Linda