Men på nåt vis så glömmer jag oxå.
Förbannad och ledsen över att jag mår såhär. Att jag inte tar hand om mig när jag kan.
Idag hittade jag den här länken. Läste den mellan tårarna och insåg att jag är sjuk. Det är på riktigt.
Det var som att läsa om mig själv. Ska ta hjälp av den där sidan dagligen.
Kanske ska jag dela upp mina mål i atomer. Just nu kan jag inte förvänta mig mycket av mig själv, vilket är det som bidrar till hur värdelös jag känner mig.
Kanske ska den här gången vara den som jag blir frisk på riktigt. Den här gången som var den värsta och som gör att jag ändrar på saker i mitt liv. Kan inte minnas att jag varit såhär deprimerad förut. Tillsammans med konstant ångest är den enklaste sak som att gå ur sängen oerhört svårt.
Läs gärna mer på den sidan jag länkade. Fanns så mycket klokt.
Nedan följer en kommentar från Lars_Ove Larsson. Det blev nåt knas när jag skulle publicera den. Tack för dina ord. Hör gärna av dig igen.
SvaraRadera"
Skilj på dig själv och sjukdomen. Det är inte du som skall känna dig värdelös, det är du som skall känna att sjukdomen är värdelös. Bli arg på den, besviken över att den tar kontrollen över dig. Kämpa emot den. Skäll ut den efter noter. Ta hjälp av de du kan i din kamp. Sambo, familj, vänner. Och eftersom det är en sjukdom - även proffsen. Läkare, kbt-terapeuter och andra. Orkar du inte själv ta tag i att ta hjälp (för det kan krävas mod och styrka att ta hjälp, kräva hjälp) så vänd dig till de du orkar ta hjälp av, så får de hjälpa dig.
Det finns så mycket viktigt och bra att göra i livet. Låt inte sjukdomen förstöra det för dig.
Du kan med hjälp lära dig att hantera sjukdomen. Kanske till och med bli av med den. Men gör det inte ensam. Ge inte upp!
När du tänker på hur andra tänker på dig så tänk på att det är dina egna tankar du tänker på, inte deras. Du kan inte veta vad de tänker. Om Andreas suckar över att du är kvar i soffan när han kommer hem så är han inte besviken på dig. Han är besviken på sjukdomen och på att han inte själv klarar av att komma på hur han skall kunna hjälpa dig. Om du förstår det så riktar du det negativa mot det som förtjänar det. Inte mot dig själv. Du förtjänar inte det.
Ta hand om dig, och håll ut. Fokusera på allt som är positivt. Beröm dig själv för allt du gör som är bra. Även det lilla. Skapa ett mönster av att hitta guldkornen och fokusera på dem. Skriv om dem här på bloggen. Visa att det går att klara!"