Förra veckan var jag hemma i förkylning. Och helgen var inte så mycket roligare. Orkade med att köpa lite julklappar, men det var allt.
I måndags var jag tillbaka på jobbet men utan min röst. Den är påväg tillbaka och med det så hoppas jag att min förbannade hosta försvinner.
Vaknar flertalet gånger på natten för att ta nässpray (såklart) och hosta av mig lite.

Idag kom Wille på besök på eftermiddagen.
Han frågade om julen, vart vi skulle fira jul. Hemma hos mormor svarade jag.

- Kommer Birgitta och Doris dit oxå undrade han och blev orolig att de skulle vara själva på julen då de inte skulle föjla med till mormor.
Fick förklara att de har ju sandra, janne, kusiner och Andreas.
Förtvivlan är nog det bästa ordet för Willes känslor då,
- Ska inte Andreas med till mormor? Nu får jag tårar i ögonen sa han och såg sorgsen ut.

Söta pojken. Lagom till det kom Andreas hem och William sprang ut i hallen och slängde sig om halsen på honom. Det är kärlek det.

Andreas tog sen med sig Wille hem till Sara (hon jobbar) för nattning. Själv tog jag ett avslappnande bad och läste en skvallertidning.
Livet är ganska ok ibland.

Nu blir det lite tv-tittande och sen sängen.