måndag 7 november 2011

Har sovit två nätter utan hjälp av propavan. En natt sov jag som en stock, förmodligen för kvällen inte spenderades i min soffa. Träffade lite vänner och hade det jättetrevligt. Men jag var helt slut. Natten till idag blev inte lika bra.
Känns som att jag inte sovit en blund på hela natten.

Sitter i soffan och bara är. Skulle åkt till minneslunden idag och tänt ljus. Men det får bli en annan dag.
Är lite förkyld oxå. Det gör mig inte direkt piggare. Förhoppningsvis känner jag mig piggare imorgon för då satsar jagpå att gå på Zumban med mamma. Det ärinte så många gånger kvar på det och jag behöver röra på mig.
Det jobbiga med att komma igång med träning när jag mått/mår som jag gör är att jag är obekväm med många kroppsliga reaktioner såsom att bli varm, hjärtat slår snabbare. Det och annat ingår i panik och ångestattackerna. Så jag är lite rädd för att träna innan jag känner mig starkare i kroppen, så jag kan hantera känslorna.

Till nåt helt annat nu, målade tånaglarna igår, tänkte att jag skulle bli lite gladare när jag såg dem. Men den blodröda färgen känns mer läskig än glad.

Nu ska jag titta på Biggest Loser och se om jag kan inspireras lite...

2 kommentarer:

  1. Älskade vän ! har läst lite ur alla dina dagar här...Jag vet ju inte hur du känner inför allt ,men jag försöker verkligen att förstå dig i dina tankar & känslor ..men vill bara kommentera ..... är jag mogen för att få barn eller klarar jag av det? Linda....... jag kommer själv ihåg när jag blev gravid och blev hysteriskt orolig ..rädd .HUR SKA JAG KLARA DETTA !! Jag oroade mig i 9 mån,funderade ibland på att försöka göra mig av med det och massa andra konstiga tankar......Men jag tror ändå att man växte in i rollen på något vis under dessa 9 månader,för när det var dags så blev det så självklart,fast jag kan ju medge att man hade många funderingar...hur gör jag nu ? när han skriker,vägrar sova m.m. .. men jag var ganska ung,Du har ju syskon barn som jag förstår, är du väldigt dann i dem ..... Linda ! jag tror med säkerhet att ni fixar det galant.Jag tycker inte du ska tveka ,med dina tankar ,det kanske är det du behöver,,att tänka & ta hand om någon som är i behov av dig ,och inte klarar sig utan Mamma Linda /// Bästa Kramar till dig !! / Lena

    SvaraRadera
  2. ps. Jag har ALDRIG ångrat mina barn...

    SvaraRadera