Dan före dan före dopparedan

Igår klädde vi granen, enligt vår tradition. Andreas sitter i soffan och dricker glögg och jag klär den lilla granen.

Vet inte hur jag känner inför jul. Ser nog mest fram emot kvällen, när jag e hemma igen och har klarat mig igenom dagen.

Imorgon är jag ledig. Ska ner till centrum å småfixa lite. Det är min plan iallafall.
Nu är det dax att krypa ner i sängen.

God natt!

Idag åkte jag och Andreas till stinsen. Och jag tänkte inte ens.
Håller alla tummar för att det fortsätter så.

E-legitimation...

Det har tagit mig många försök att skaffa e-legitimation.. har försökt idagar men det har inte funkat.. Idag ringde jag för att få hjälp efter att försökt några gånger till. Satt i telefonkö i fem min å så tog batteriet slut i telefonen! ringde upp igen. Så med alla köer och hjälpen så satt jag i telefon i 45 min!
tack och lov att det finns högtalartelefon!

Sen då, ja då skulle jag användaden oxå. Lite knepigt blev det igen då, men lyckade reda ut det efter ytterligare 30 min. Så ja, dax att fylla i ansökning om sjukpenning till försäkringskassan. (som var hela syftet med legetimationen, för att det skulle bli smidigare..!)

Tog ett tag att fylla i det oxå minst 30 minuter. Vä ifyllt så signerade jag det med e-leg. Men vad händer?! Ett meddelande dyker upp att det misslyckades att skicka ansökan!! tack och lov så gick det att spara de ifyllda dokumenten. Försökte några gånger till. utan att lyckas.

För ett tag sen försökte jag igen. Då fick jag kopiera rad för rad på det sparade dokumentet och klistra in.. tog lite tid och äntligen så gick det att få iväg det! hoppas bara nu att jag fyllde i rätt.

Så det har blivit några timmar med datorn idag. Nu är jag helt slut!

Jobbet nästa...

är helt färdig efter en lång dag. Försöker installera E-legitimation så att jag enklare ska fixa med papperna för sjukskrivning å försäkringskassan.
Har försökt att installera i ca en timme nu (utan att överdriva!) Men det går inte. Är så irriterad att jag inte vet vart jag ska ta vägen!!!
frustrationen rinner ur öronen på mig.
Galen kväll!
Inte bara för mitt misslyckande att installera på datorn utan Andreas sitter i soffan bredvid mig och LÄSER. En bok! Visserligen inte många sidor, men helt galet!

Vart är världen på väg...

Ångesten och sorgsenheten äter upp mig innifrån. Har varit väldigt tuffa och jobbiga dagar. Efter helgen kommer det nog visa sig om jag blivit starkare. Helgen är tung av måsten. Men helst av allt så vill jag inte, vill inget. Har varit svårt att gå till jobbet de här senaste dagarna. Och jobbigt att vara där emmellanåt. Gick inte till psykologen i torsdags. Jag orkade inte, ville inte. Orkar inte tänka eller analysera mig mera. Lös mig bara!
Sitter vid köksbordet, hemkommen från jobbet nyss. Känner mig tom. Andreas sover, är så svårt att gå å lägga sig då. Utelämnande att lägga sig i redan mörker. Men jag har överlevt dagen. Men är det verkligen så det ska vara? Ska man inte leva dagen?

Men jag va hos frissan idag, va lite jobbigt i början men sen kunde jag slappna av. Min frisör känns så trygg. Jag gillar henne.
Men jag märker att folk reagerar, även min frisör när jag säger att jag mår psykiskt dåligt. De blir obekväma. Vet inte vad de vågar fråga eller säga. De uppför sig som någon nära mig gått bort eller nåt, som att de inte vågar säga
Något för att de är rädda att jag blir upprörd.
Vet inte ens om jag kan bli upprörd längre, blir mer och mer ledsen istället.
Min underbara sambo betalade för mitt frisörbesök idag, för jag har inte råd.
Är inte direkt orolig över hur pengarna ska räcka men tror att det iallafall bidrar till de jobbiga känslorna jag har. Jag har inte full kontroll.

Känns som jag inte vet mycket just nu, vill bara vakna upp utan att känna som
Jag gör.
Hur kan man känna sig så ensam utan att egentligen vara det. Jag kämpar mot mig själv, hur vinner man då?

Linda

jag är så enormt sorgsen och nedstämd. Det gör ont i mig, i själen. Allt jag kan göra är att gråta. Men hur långt räcker det?
Det känns inte som att jag blir bättre, känslorna bara ändrar karaktär och tar över någon annanstans, på något annat sätt.

Känner mig övergiven.