Såhär känner jag när jag vaknar på morgonen, just nu: Tungt tryck över bröstet. Får anstränga mig för att ta några djupa andetag som går ner enda till magen. Känner hopplösheten välla över mig. Lägger mig igen i hopp om att nästa gång jag vaknar kommer det kännas annorlunda. Idag var det lite annorlunda. För Andreas fyller år. Kände samma saker imorse när jag vaknade. Men istället för att lägga mig igen tvingade jag mig ur sängen på vad som känns som synligt skakande ben. Hade förberett lite kvällen innan för att göra det så smidigt som möjligt. Sjöng och gav honom frukost på sängen. Sen satte jag på Sunes sommar på lilla tv och sjönk tillbaka i sängen i någon form av halv dvala. Inatt sov jag utan hjälpmedel. Nu sitter jag på ballkongen med filtar. llt för att få lite sol och luft. Det är tungt i bröstet och det känns fortfarande som hela jag skakar. Känner mig svag och tung i hela kroppen. Som om hela världen är mitt ansvar. Så känns det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar